Våld och förtryck i hederns namn
Kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. Därför ligger det ingen heder i att begå ett brott i hederns namn.
Vi som lever i Sverige har rättigheter garanterade av lagen. Ingen kan ta ifrån dig dina rättigheter. Ingen har rätt att låsa in dig eller bestämma vem du ska gifta dig med. Ingen har rätt att tvinga dig till ett liv du inte vill leva.
Vad är s k hederrelaterat våld?
Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar. När det gäller hedersrelaterat tänkande är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till ett kollektiv. I "hederstänkandet" står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende.
Hur kan våldet se ut?
Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form kan hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.
Särskild kunskap
Det s k hedersrelaterade våldets kollektiva uttryck innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet godkänns av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är viktigt med särskilda insatser för att bekämpa s k hedersrelaterat tänkande. Specifik kunskap och särskilda rutiner är nödvändigt, exempelvis i polisutredningar, vid riskbedömningar och vid bedömningar av vilka stödinsatser som bör ges till den våldsutsatta personen.
Olika uttryck
"Hederstänkandet" kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion, men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende (därför kontrolleras flickans och kvinnors sexualitet genom könsstympning).
Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens och andra släktingars tradition och önskemål kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ. S k hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homo- och bisexuella av båda könen, samt transpersoner eller transsexuella personer.
Förebyggande arbete
Målet är att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck, att förbättra attityderna hos dem som anser att familjens heder är beroende av flickors och kvinnors uppförande och att behovet av platser på skyddat boende ska tillgodoses. Åtgärderna är i huvudsak förebyggande och inriktas på ett bättre skydd av den enskilda individen. För att de utsatta ska få rätt hjälp krävs att myndigheterna har goda insikter om hedersrelaterad våld och förtryck.
Läs mer om våld mot kvinnor och regeringens handlingsplan mot våld och förtryck
Svenska institutet i Alexandria anordnade seminarieserie om hedersrelaterat våld
Ungdomsstyrelsens nya angreppssätt mot våld i hederns namn
Läs mer: Så ska Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen arbeta
Läs mer om kvinnors rättigheter.
Läs mer om barnets rättigheter.
Senast ändrat 2010-01-25